fredag 19 oktober 2012

En restart?

Bloggen har haft ett uppehåll ett tag och även fast jag har mycket att göra vill jag försöka återskapa kontinuerliga inlägg igen. Jag tycker det är roligt men det kan bli mycket ibland när man känner att tiden är knapp och det mer känns som ett tvång. Men om jag vill gå mot mina mål så är det här jag bör infinna mig, vilket ger mig motivation.

Vad kan inte börja en restart bättre än en nulägesrapport?

Tredje terminen på min 3 åriga universitetsutbildning, sports coaching, är nu inne i sin andra kurs. Den började med praktik inom didaktik och har nu övergått i näring och hälsa. Vilket kan sammanfattas med att jag planerar att bli ridsportens främsta kost rådgivare och räkna ut foderstater för både häst som ryttare? Att försöka är ju i alla fall en bra början!

Denny och jag har hunnit flytta och har nu bott i den nya lägenheten i 3veckor, som för övrigt är vår tredje lägenhet som vi bott tillsammans i. Vi stortrivs båda två och kommer inte flytta igen på ett tag! När allt kommit på plats och i ordning hoppas jag kunna knäppa lite bilder och lägga upp det här.

Björk.
Ja vad ska jag börja. Trauma har det minst sagt varit och det är det som gjort det extra tufft i livet sedan fem veckor tillbaka. Björk har diagnostiserats med fång vilket bara att nämna känns fruktansvärt skamligt för mig som ansvarig ägare att nämna. Jag är fortfarande förvånad att det har hänt och jag kan inte förstå varför just Björk fick detta med tanke på alla omständigheter som var omkring.
Att hon diagnostiserades med det tidigt i somras hade jag kunnat ta men så sent som hon fick det och alla faktorer runt om kan jag fortfarande inte förstå.
Björk och hennes kompisar var tillbaka flyttade till vinterhagen innan hon fick diagnosen och vi hade börjat utfodra med hö för att täcka deras behov. Inget kraftfoder. Övergången till betet i våras pågick under en lång tid och det fanns inget snack om saken att hon var "redo i magen" för bete. Hon blev kraftig och överviktig i somras helt klart vilket är svårt att undvika men som jag känner Björk så har hon lätt för att gå upp i vikt av bete men hon är även väldigt lätt att få tillbaka i vikt och form.
När hon fick diagnosen fång var hon igångsatt i träning sen en månad tillbaka och hon kändes väldigt fin. Tung i kroppen men fin. Hon sattes igång utan skor mest riden på mjukt underlag. Sedan skoddes hon och 3-4dagar efter det visar hon symptom för fång. Varför fick hon det inte i somras när hon gick på sitt sommarbete men nu när hon går i sin vinterhage?? Tycker fortfarande att det känns så konstigt men jag har helt klart fått stor respekt för denna sjukdom!!
Saker som orsakade kan vara kylan som började komma på natten då sockerhalten i gräset höjs betydligt, vilket var främmande för mig fram tills nu. Sedan att även om en häst är betesvan så är betesbyten lika dant som foderbyten, vilket ska göras med en försiktig övergång. I vårat fall hade vi inte något större val än att ta hem dom då de upprepade gånger hade börjat rymma från sommarbetet.

Så just nu går Björk i sin sjukhage med bara grus och hon är helt klart trött på det! Prognosen för henne ser just nu god ut och inom kort kommer hon kunna få gå i en liten hage i sin "vanliga" hage som sedan ökas successivt i storlek om allt går som planerat. Om tre veckor får hon även börja röra på sig som smått (om allt går som det ska). Hoppas att min älskade tjej ska bli helt bra snart så hon kan få gå med sina kompisar igen, vilket hon saknar mest just nu!

Min älskade Björk! Hon har kämpat hon och  fått stå ut med mycket boxvila, men hon har hela tiden varit pigg och allert vilket har glädjer mig. Det hade nästa varit bättre om hon var mindre pigg och håll sig lugnar och mer stilla när hon var som värst. Tur var att hon behandlades tidigt under insjuknaden! 

Här har hon fått komma ut för första gången, en väldigt glad tjej då för tillfället, tills hon tröttnade på det också.  Det vita på hovarna är kyllera.


Bilder hos doktorn
Det var över lag vad som pågår i mitt liv just nu... Idag fyller även en väldigt betydelsefull person till mig år, nämligen "nästan min pappa" Kenneth! Grattis och massa kramar!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar