Erfarenheter från Tyskland

Det är fyra år sedan jag och Björk var i Tyskland och jobbade. När jag blev erbjuden jobb där efter att jag var på praktik så visste jag att jag skulle ångra mig om jag inte tackade ja och idag är jag glad att jag har den erfarenheten bakom mig. Det har lärt mig mycket och ser jag tillbaka dit så var det väldigt roligt, samtidigt var det väldigt tungt ibland också. Det var en väldigt stor anläggning med väldigt många hästar att ha i träningen vilket innebär att jag jobbade från tidig morgon till sen kväll alla dagar i veckan.

Framför allt så gjorde mitt jobb i Tyskland att jag fick en ännu klarare bild av min egen filosofi när det kommer till hästträning, inridning och horsemanship. Många saker tycker jag var jätte bra som kommer från den Tyska sidan, framför allt ridningen med kroppen och minimalt med händerna, mer skänkel och säte. Bjudning är a och o.

Vi har samma mål som tyskarna, att uppnå ridbarhet med bärighet, dock har vi olika strategier för att ta oss dit. Tyskarna är mer för den spanska ridläran där hästarna utbildas i samling väldigt tidigt. I Sverige förhåller vi oss mer till den engelska ridläran där samling kommer i ett senare utbildningsskede. Vid det engelska sättet så utbildar vi unghästarna i en längre och lägre form först där de får bygga upp balans och styrka innan man kräver samling. Jag är mer för den engelska ridläran, följer utbildningsskalan, där en unghäst lär sig att gå lång och låg först för att sedan successivt plockas upp i samling när den är mer ridbar och utbildad.

En av anledningarna till att jag beslutade mig för att sluta jobba i Tyskland och åka hem till Sverige, var just för att mitt träningstänk var för olikt med min arbetsgivare. När jag hade mina unghästar och utbildade dem så krävde hon samling direkt vilket för mig kändes fel, hästarna var för gröna för att förstå mina hjälper på det sättet samt att jag upplevde att hästarna inte fick en trevlig upplevelse av träningen vilket jag tycker är väldigt viktigt. Kraven blir för höga för en unghäst vilket då gör att den kan riskera att tappa motivationen. Vill inte kritisera min före detta arbetsgivares metoder, jag respekterar henne högt, hon får en väldigt fin ridbarhet på sina hästar och det är få som jag sett rida så bra som hon gör, dock har alla olika utbildningsstrategier till hur man tar sig till målet och det är absolut inget fel på det. Alla gör vi på olika sätt och jag tycker att alla ska göra det som känns rätt för dom.

Någon annan som jag lärde mig? Jag lärde mig inte prata så mycket tyska när jag var där nere, de pratade så bra engelska med mig där nere men jag lärde mig att förstå det ganska bra, i alla fall i hästsammanhang. Björk lärde sig nog bättre tyska än jag, hon gick i en stor stoflock.