Relation till tränare

Idag tänkte jag använda ett gammalt inlägg om relationen mellan en själv som ryttare och sin tränare:

Det finns olika synsätt på om det är viktigt om man har en god relation med sin tränare eller inte. Jag anser att det är viktigt att man har en bra relation. Relation kanske är ett starkt ord men jag menar att jag tycker det är viktigt att man känner varandra väl.

Detta tycker jag är viktigt oavsett vilken nivå man befinner sig på och kanske är det ännu viktigare om man har ridsporten som yrke och tävlar på hög nivå.

Bengt Johansson, den före detta landslagstränaren i handboll, tryckte väldigt noga på detta och han kände sina spelare utan och innan. Det hade inte bara rollen som spelare-tränare utan de var nära vänner också samt att de umgicks privat också. De hade full tillit och förtroende för varandra vilket fick en väldigt bra effekt på spelarnas prestationer. Som adept känner man sig sedd och bekräftad, vilket ger en bra hållbar motivation och självförtroende. Känner man varandra väl så faller det sig naturligt att man hela tiden har en kontinuerlig dialog och att man känner att man har någon som stöttar och tror på en.

Av erfarenhet så tror jag att många ryttare som tränar för sina tränare inte känner varandra så väl. Vet att det finns exempel där man åker och tränar relativt sällan för sin tränare och träningstillfället blir relativt stelt där kontakten blir väldigt ytlig. Man kanske byter tränare ofta och många tränare har så många ryttare att träna att det blir för många för att lära känna alla.